Jag var en av deltagarna 1999. En av de sökare som åkte till Indien för att besöka Sai Baba och hans ashram. Av denna anledning kändes läsningen av boken 'Bakom clownens mask' av Conny Larsson lite grann som att bege sig tillbaka i tiden - till dit och då - som en resa med en tidsmaskin. Jag var han som beskrivs som den 'finniga' killen i boken med arabisk härkomst. En rolig pseudonym beskrivning, eftersom jag inte hade finnar men även är av finsk härkomst.

Efter att ha läst Connys bok påminns jag om hur mycket som måste rört sig i kulisserna kring Saibaba och som miljoner anhängare från hela världen inte insett. Visserligen var det första gången jag besökte Saibaba, men det var tillräckligt för att jag idag kan förstå hur lätt det är att vilseledas av s.k. andliga auktoriteter och därmed sluta ifrågasätta fakta för att istället tro på illusioner. Hur man gradvis väljer att sluta lyssna på sin egna intuition och sunda förnuft.

Denna period strax efter gymnasiet var en väldigt sökande period för mig. Jag känner igen mig en hel del i de beskrivningar Conny ger i sin bok med sina möten med Saibaba, t.ex. så beskriver Conny hur han i början när han träffade Sai Baba tänkte, 'oj det där är ju en fjolla'. Jag tänkte en liknande tanke när jag de första gångerna såg Sai baba, fast ungefär 'Oj han ser ju ut som en pundare'. Det var en reaktion jag fick i början eftersom jag tyckte att han rörde sig ryckigt precis som vissa flummare kan göra, där han flöt runt på den röda sametsmattan med det stora håret. Men jag sköt hela tiden undan denna tanke eftersom det kändes fel att tänka så, som något som man inte borde tänka om en 'avatar' (Gud inkarnerad i mänskligform).

En annan sak som konfunderade mig var när Sai Baba vid vårt första möte, sade att jag 'tänker dumma tankar ibland'. Eftersom jag inte förstod vad han syftade på kände jag mig kränkt av detta uttalande som för mig därför förblev innehållslöst. Att han dessutom påstod detta inför hela den svenska gruppen kändes också konstigt. Att denna man påstod saker inför de enda människor man hade i sin närhet för tillfället hade en isolerande effekt. Det förväntades också att Sai Baba var den som visste och hade djupast insikt, t.o.m. om oss själva. Ja han var ju en avatar, en gud i mänsklig form, det var det vi trodde i alla fall. Hur kan så många människor ha fel samtidigt? Jag förträngde denna incident med bortförklaring om att Sai Baba nog måste kunna se mina tankar bättre än jag själv kunde om han nu var en avatar, en allvetande gud. Paradoxalt nog så gjorde detta mig ännu mer okritisk eftersom jag i och med detta sköt undan mitt eget tänkande och intuition. Den individuella intuitionen fick ge vika för den kollektiva uppfattningen och uppvaktningen av Sai Babas person. För hur kan så många människor ha fel samtidigt?

Jag minns hur jag ibland brukade lämna ashramet för att sitta utanför murarna med de indiska och tibetanska försäljarna och dricka té, här trivdes jag. Dessa försäljare var 'enkla' affärsmän med humor, helt vanliga människor, och här kunde jag vara mig själv, skoja och tanka vad jag ville.

Under min vistelse i ashramet lyftes jag inte heller upp "energimässigt", tvärtom kände jag mig istället alltmer okritisk, omtumlad och flummig, det var svårt att tänka klart. Detta var något som jag tänkte på redan då, men jag sköt undan den tanken med ytterligare bortförklaringar. Att jag kände mig hängig förklarade jag bort med att 'det ju inte kunde bero på Sai baba'. Därmed nonchalerade jag min egen känsla för situationen med att förmoda att det var ' en process jag gick igenom'. Sai Baba ansågs påverka våra energier och jag trodde att min energilöshet kanske berodde på 'energi processer'. Det sades att Sai Baba väckte vår slumrande 'kundalinienergi'.

Kundalini är en kraft som enligt tantrisk yogisk tradition anses ligga latent som en sovande orm vid ryggslutet. Under vissa omständigheter anses den aktiveras, och stiga uppåt från en plats nära könsorganet längs med ryggraden (i en särskild kanal) upp till huvudet. Om ens energicentras är i dålig form och fulla av orenheter och blockeringar anses kundalini resningen bli mycket smärtsam och uppslitande. Kundalini anses var samma energi som den sexuella kreativa energin fast i en mer sublimerad form. Många yogis anser att man inte ska försöka att påverka denna energi, men jag förmodade att detta skedde naturligt i kontakten med en avatar.

I boken berättar Conny om vad som hände under det som jag tror kom att bli hans sista privata besök bakom "the curtain of shame". För mig var det den första gången Baba kallade in mig privat och som tur var den sista. När jag läste boken insåg jag att Conny och jag uppfattat situationen en aning annorlunda, beroende på att Sai Baba försökte vilseleda Conny.

I boken beskriver Conny om hur jag och han kallades in bakom "the curtain of shame", av Baba. Jag hade precis fått en ring av låtsas guld framtrollad (som jag fick kronologiskt senare än vad som beskrivs i boken, d.v.s. jag fick den precis innan jag tillsammans med Conny kallades in bakom 'the curtain of shame'). Jag kände mig utvald och lyckligt lottad och tacksam över att ha fått något 'materialiserat' och mina förväntningar var nu höga.

Det som hände där inne konfunderade mig och jag var oförbered. När vi kom in i rummet bakom draperiet vände Sai Baba plötsligt ryggen mot mig. Sai baba stod nu mellan Conny och mig och skymde sikten mellan oss. Jag minns nu i efterhand om hur Conny frågade något om 'how about the boys', och Baba sade något om 'only small minded'. Jag förstod inte vad de pratade om och situationen var konstig och oförståelig. Jag förflyttade mig fram till Conny och Sai Baba, då det onaturligt att stå bakom en rygg. Jag minns vagt att Sai Baba höll på med någon konstig rörelse framför mig och jag flyttade mig instinktivt runt för att vi skulle stå tillsammans i en cirkel vilket kändes mer naturligt. Men Sai Baba vände ryggen mot mig igen och vinkade åt mig att stanna där, och nöp nu plötsligt tag i mitt ollon så jag inte kunde förflytta mig därifrån. Conny hade trott att Baba nu hade börjat massera mig, men det handlade snarare om ett hårt nyp i ollonet. Detta nyp gjorde ont och höll mig kvar bakom Sai Babas rygg, samtidigt som Sai Baba sköt fram sin fot för att Conny på traditionsenligt vis skulle pussa den, en sorts välsignande handling.

Återigen tolkade jag en oförståelig händelse efter en alltmer förvirrad logik. Jag förmodade absurt nog att det han höll på med var någon form av avancerad energi healing. Nypet kändes som en klädnypa och jag förmodade att detta måste ha något med kundalini att göra. Jag tänkte att detta nyp nog var som en sån där klädnyppeliknande sak man använder när man överför energi från en bilmotor till en annan bilmotor när man fått motor stopp för att få en motor att starta. Trots att det hela kändes konstigt och förvånade kunde jag då inte ana vad detta egentligen handlade om eller skulle kunna leda till. Ett roligt minne är om hur jag till min förvåning såg Conny med ett illmarrigt léende sno eller ta några påsar av den s.k. 'heliga askan' som Saibaba var känd för att materialisera och som ansågs besitta helande energier påväg ut från 'the curtain of shame'.

Det var inte förrän senare efter att få höra andras berättelser av sexuell karaktär som jag insåg att det inte bara handlar om små nyp i välmenande helande syfte. Det var den första och sista gången jag besökte Saibabas ashram. Efter denna period slutade jag söka, min tillit till auktoriteter försvann och det stod stilla, något som jag idag trotsallt ändå är lite glad för att ha fått lära mig. Efter att ha talat med arrangören för den new age föreningen som introducerat Sai baba för mig slutade jag genast att även besöka den. Arrangören för denna förening gav ingen respons alls till dessa händelser och rykten om Sai baba. Istället nonchalerade han dessa nya fakta och försvarade dem, som om vi alla överdrev. Jag blev irriterad och förvånad av en sådan andlig tafatthet och bröt omedelbart kontakten med den föreningen. En farlig inställning då den på ett flummigt och ansvarslöst sätt nonchalerade alla de oskyldiga människor som utsatts för Saibabas manipulation och utnyttjande och det lidande de fått utstå. Jag förstår att Conny måste känt en liknande frustration inför alla dem som vägrat acceptera pojkarnas och hans egna berättelse.

Boken 'bakom clownens mask' har ett viktigt budskap till vilsna sökare och saknare. Om hur viktigt det är att förbli sig själv och fortsätta lyssna på sin intuition. Jag blev glad när jag hörde talas om denna nya bok där sanningen om Sai baba avslöjas, av en person som vet vad det är han talar om och som haft mod att bryta sig fri. Det kan inte ha varit lätt. Bra gjort!